Historik
Den nuvarande föreningen bildades 1991 på hösten. Det hade funnits föregångare i vagare former, men det året blev situationen väsentligt förändrad på Björholmen, vilket ledde till att många ansåg att vi skulle behöva vara organiserade på ett fastare vis. Det som hände var att den gemensamma marken i samhällena (Klåva och Björholmen) övergick till privat ägo från att ha ägts och förvaltats av Margareta Huitfeldts stiftelse alltsedan hennes död i slutet av 1600-talet.

En viss allmän förbittring fanns också av erfarenheten från stiftelsens försäljning av Olle Gundersens skär ett tiotal år tidigare för att bli Björholmens marina och det ringa gehör fastighetsägare fått för sina synpunkter den gången.

En interimsstyrelse sattes till (Buster Hultman, Hasse Kristensson, Nils Olsson, Lars Göransson, Jan Andréasson, Manfred Möller, Ingemar Kristensson). Buster Hultman valdes till ordförande. Vår första uppgift blev att formulera vad vi ansåg föreningens uppgifter vara, formulera stadgar anpassade därtill och sedan kalla till ett konstituerande medlemsmöte.
Några punkter tyckte vi var särskilt viktiga;
-föreningen skulle vara samlande för hela Björholmen (halvön)
-vi skulle inte göra någon åtskillnad mellan fast- och fritidsboende
-föreningen skulle inte vara en kamporganisation mot de nya fastighetsägarna på Klåva och Björholmen (men väl syssla bl a med frågor som uppstod p gr a den nya ägarsituationen)
-medlemmar skulle vara fastigheterna på Björholmen (genom deras ägare)
-en stor majoritet av fastigheterna borde vara medlemmar
-alla gemensamma intresse-, kultur och trivselfrågor skulle vara vårt arbetsområde.

Vi var också överens om att driva föreningen professionellt, bl.a. med ordentligt protokollerade sammanträden, så att vi skulle vinna respekt hos medlemmar och opponenter.

Stadgarna, som med några få tillägg varit oförändrade sedan start, snickrades till och antogs vid medlemsmöte xxxx1992. Ibland får vi frågan om vårt något speciella namn. Så här gick det till. Interimsstyrelsen hade bestämt sig för att föreningen skulle kallas ”fastighetsförening” och så hade vi färdigställt vårt förslag. Men så fick vi ett legalt råd, nämligen att en förening av vår typ borde heta ”intresseförening”, varför vi helt sonika lade till också den beteckningen till vårt namn.

Medan den nye ägaren av Klåva (Romanus) relativt omgående gjorde en uppgörelse med fastighetsägarna där, fick föreningen driva en mångårig process för att få en lösning till stånd för de gemensamma intressena för fastigheterna i samhället Björholmen. 1996 tillskapades en gemensamhetsanläggning och Björholmens samfällighetsförening bildades för att förvalta denna. Man kan säga att fastighetsföreningen stod fadder för samfällighetsföreningen, men den drivs helt separat i enlighet med sitt juridiska mandat, även om vi ibland samråder i frågor som kan beröra båda föreningarna.

Detaljplaneläggningen av marinan blev också ett stort arbete för oss på 90-talet och även om det finns delar vi skulle vilja haft annorlunda, så anser vi att vårt löpande samråd med marinans ägare fungerar så väl man kan önska. Utgångspunkten är ju att boende och marinaverksamheten skall samexistera på ett drägligt sätt.

Vårt arbete för en uppgradering av Björholmens sanitära förhållanden resulterade i att regeringen godkände i april 2006 vårt överklagande och bestämde att kommunen skall inrätta allmän va-anläggning för Björholmen. Vi inriktar oss nu på att i kontakter med länstyrelse och kommun försöka få denna anlagd så snart som möjligt och på bästa möjliga sätt för Björholmens fastigheter.

Efterhand som tunga infrastrukturella och fastighetsrättsliga frågor har betats av har tyngdpunkten i styrelsens arbete förskjutits till trivsel- och kulturfrågor och det är en önskvärd utveckling .Bl.a. så har vi ju 2005 givit ut boken om Björholmen.

Styrelsearbetet har under de gångna åren präglats av stor kontinuitet, engagemang och gott kamratskap. Möten hålles nu för tiden tre till fyra gånger per år (men i perioder tidigare har frekvensen varit betydligt högre). Vår ambition är att hålla föreningens administrationskostnader på en miniminivå. Så t.ex. arbetar styrelsemedlemmarna ideellt, och man ställer upp gratis med värdskap för mötena.